(maja och olivia lyssna på låten "You & I - One Direction" när du läser dethär)

Just nu gråter jag.

Detta är den sista bilden jag tog på oss innan vi skulle skiljas åt. Jag vet att jag kommer träffa er nu på sommarlovet, men det jag är ledsen över är att vi kommer att tappa kontakten och inte prata ned varandra lika mycket, alls. och det är skrämmande för att ni har en så stor plats i mitt liv. jag ska göra allt jag kan för att träffa er så mycket som möjligt för att vi ska fortsätta ha en så bra kontakt som bara är möjligt.

Andledningen att jag skriver detta till er blogg istället för att skriva det till er personligt är för att jag vill att alla ska få reda på hur underbara och goa tjejer ni är. Jag önskar att jag kunde ge alla någon som er och att jag skulle kunna ge er en vän till er som är som ni. Ni är värda det absolut bästa som någonsin är möjligt att få.

Alla våra minnen som vi har tillsammans är oförglömliga, på riktigt Oförglömliga. Jag kommer ALDRIG glömma er och vilka underbara minnen vi har skapat tillsammans.

 

Jag minns det som igår första gången vi träffade varandra, jag minns alla deep talk vi har haft tillsammans. Alla saker som vi har delat med varandra, jag har ett sånt stort förtroende till er, och det är väldigt få som jag kan lita på såhär mycket som jag kan lita på er. Vi vet att vi kan prata med varandra om allt. All gånger vi har sovit över, alla gånger vi har skrattat ihop, de gångerna vi har tjaffsat. Jag kommer alltid att minnas stunderna jag haft tillsammans med er.

Ni får mig alltid att le. Jag har delat så mycket med er och jag vet inte vad jag ska ta mig till nu nör vi inte kommer att träffa varandra varje dag längre. Ni finns med i min vardag. Så fort jag kommer till skolan så går jag fram till er. 

Ifall jag har en dålig dag eller någonting så räcker det att jag går fram till er och jag blir glad igen. Ni är så väldigt bra på att få folk på bra humör och muntra upp de. 

 

Jag grät så mycket på skolavslutningen för att jag kommer inte att träffa er varje dag, jag kommer inte att höra er röst eller era skratt varje dag och det gör mig så ledsen. 

 

jag vill avsluta detta med ett stort tack.

TACK för att ni har gjort mig glad så många gånger, TACK för att jag har kunnat lite på er, TACK för att ni har funnits där för mig i alla lägen och TACK för att ni finns. Ni ska vara riktigt stolta över er själva och över att ni är som ni är. Jag älskar dig för att du är på det sättet som du är och för att du är dig själv.

 

/Emma